Du håller i en jobbintervju och ställer frågan: vilken är din största svaghet? Svaret röjer för det mesta vad man tänker sig är socialt acceptabla svagheter – brister som visar att man är rätt person för jobbet, svagheter som i själva verket är en tillgång. Personen som intervjuas tycks behöva leta länge och djupt efter svaret, tills det kommer: ”Jag skulle nog säga att det är min perfektionism.”

Scenen är hämtad från boken Perfektionsfällan – att omfamna kraften i lagom bra av Thomas Curran, forskare i socialpsykologi vid London School of Economics. I den sammanfattar han den senaste forskningen och studierna inom området perfektionism, och visar effektivt hur fenomenet påverkar oss som individer, på arbetsplatsen och i samhället, och det är inte gynnsamt.

Kandidaten i jobbintervjun ovan tror dock, precis som de flesta, att perfektionism är en styrka.
– I en ekonomi där vinnaren tar allt är medelmåttighet ett fult ord. Att erkänna att man är nöjd med att göra tillräckligt bra ifrån sig är som att säga att man saknar ambition och inte satsar på att bli bättre, säger Thomas Curran.

Bli medlem i Akavia

Akavia är förbundet för dig som är akademiker. Genom oss får du råd och stöd genom hela arbetslivet. Akavia ger dig full utväxling på din karriär. Läs mer om vad du får som medlem.

Han jämför kraven på perfektionism med att övergöda grödor. Till en början är det positivt att tillsätta gödning till en planta: den växer bra och blir snabbt större, men efter ett tag reagerar den allt mindre på mer gödning och om du då fortsätter att göda, för att pressa fram ännu mer tillväxt, blir plantan till slut förgiftad och vissnar.
– På samma sätt är människans strävsamhet inte oändlig. Ingen kan streta framåt utan att vid något tillfälle nå en tröskel – varefter man börjar sabotera för sig själv.
Att då fortsätta addera mer ansträngning leder till sjunkande avkastning, konstaterar han, och därefter slår ytterligare ansträngningar helt bakut.
– Det är i det läget perfektionisten för det mesta befinner sig.

Resultatet är ett evinnerligt finslipande och justerande, att börja om på nytt, flytta kommatecken, omformulera långt mer än vad uppgiften kräver.

Men inte bara det. Perfektionistens kreativitet självdör. För vilken perfektionist vill öppna munnen och säga något som kanske är helkorkat inför chefen? Bättre att vara tyst.

Perfektionisten, visar forskning, är också benägen åt prokrastinering. I stället för att ta tjuren vid hornen och ge sig i kast med den knepiga uppgiften börjar perfektionisten vela, kolla sociala medier, shoppa online eller öppna Tiktok, allt för att undvika att göra det som behöver göras, förklarar Thomas Curran i sin bok.

Läggningen påverkar dock även den psykiska hälsan. Perfektionism
har visat sig korrelera med till exempel bra självkänsla och livsglädje – men också med negativa saker som depression, ångest, hopplöshetskänslor, ensamhet och självmordstankar.
– Studier visar också att perfektionister inte söker hjälp för sina psykiska besvär. De begraver sina problem så djupt det bara går och förlitar sig på att perfektionismen ska ta dem vidare framåt.

Perfektionism drivs på inifrån av individen själv, från uppväxten och familjen, liksom från samhället, där föreställningar om perfektionismens nytta går hand i hand med ökade fall av utbrändhet.
– Perfektionismen breder ut sig, nästan explosionsartat, speciellt
hos den yngre generationen som dessutom har vuxit upp med soci­ala medier och fått med sig den press som ställs på individen där. Det är dags att inse att perfektionism inte leder till framgång, och de unga som kommer till våra arbetsplatser måste bemötas av sina ledare på ett sätt som hanterar deras perfektionism rätt.

– Uppmuntra dem att säga vad de tycker, belöna kreativitet. Få dem att förstå att ingen fråga är dum och låt dem sticka ut hakan utan att riskera att få en smäll. Men det kräver tålamod, för perfektionister är inte benägna att ta risker. Allteftersom de känner sig varmare i kläderna och tryggare kommer deras starka sidor dock att visa sig.

För på uppsidan av perfektionismen finns bra egenskaper: perfektionister är bra på att tänka djupt, är uppmärksamma på detaljer och kan lösa knepiga problem – i en trygg miljö. Och när de begår misstag:
– Ingrip med medkänsla. Låt dem förstå att bra nog är bra nog.
I grund och botten är förutsättningen för alla människor i själva verket imperfektion.

– Detta är något vi måste möta med acceptans. Vi är inte perfekta; vi gör misstag. Bara omfamna det.

I ett berömt tal till skolbarn 2009 sa Barack Obama, USA:s tidigare president: ”Du kan inte låta dina misslyckanden definiera dig. Du måste dra lärdom av dina misslyckanden.”
– Men det vi lär oss av det uttalandet är att vi ska ’misslyckas bättre’. Varför kan vi inte bara inse att misslyckanden hör till livet? Det finns dessutom sällan särskilt mycket att lära av misslyckanden. Vi visste förmodligen vad vi skulle göra, men sabbade det ändå. Kanske sov vi dåligt natten innan. Shit happens.

Dagens ekonomiska situation med krav på snabb tillväxt i bolagen och tillfälliga jobbuppdrag inom till exempel gig-ekonomin, förstärker upplevelsen av att behöva vara perfekt, konstaterar Thomas Curran.
– Företag belönar snabbfotade risktagare som kan hantera instabilitet och är villiga att kampas sinsemellan för att knipa åt sig tillfälliga kontrakt.

Mycket beror på att gamla tiders arbetsskydd har skrotats, vilket gör att företag kan anställa och friställa som de vill. Detta är utbrett i Storbritannien och speciellt i USA, påpekar Thomas Curran, som besökte Sverige så sent som i höstas.

– Trenden finns även i Sverige. Därför är starka fackföreningar helt avgörande. De representerar det arbetande kollektivet och kan göra skillnad i kraft av sin uppslutning, säger han och tillägger:
– Fackföreningar kan påverka företag och myndigheter att ta hand om sin personal, att ombesörja att lönen är okej, säkerställa att man kan bli sjuk och har tid med familjen. Fackföreningar har varit på tillbakagång i Storbritannien de senaste 30–40 åren. Människor strejkar här, men det leder inte till förändring. Därför är fackföreningarna så viktiga i alla demokratier och vi behöver göra dem starka igen.

Så hjälper du som chef medarbetarna till acceptans i sex steg

  1. Skapa en trygg arbetsmiljö där alla idéer uppmuntras.
  2. Sluta med mikromanagement.
  3. Visa att du litar på medarbetarna och deras kapacitet att lösa saker själva.
  4. Låt dem prata fritt och håna inte eller klanka ner på förslag.
  5. Låt dem göra misstag och var tydlig med att det är okej.
  6. Finn tröst i gemenskap och visa på trygghet på arbetsplatsen.
    Blev något du gjorde helt galet? Berätta för kollegorna och skratta tillsammans åt det.

Källa: Perfektionsfällan av Thomas Curran

Så kommer du över din perfektionism

Skriv en lista över vad ”perfekt” innebär för dig. Titta sedan på listan och välj ut något som skulle utmana din perfektionism på ett obehagligt sätt. Kanske att inleda ett samtal med någon vänlig själ på jobbet, inte retuschera den där selfien, ta en paus från sociala medier, var snäll mot dig själv när du slinter, ställ frågor även om de kan verka dumma, höj rösten i situationer där du annars känner dig obekväm, skicka in den där jobbansökan, tala med din chef om den där löneförhöjningen eller befordran som du tycker att du förtjänar, tacka nej till den där oavlönade arbetsuppgiften etcetera.
Källa: Perfektionsfällan av Thomas Curran

Läs också: Baksidan med att vara perfektionist

Läs också: Så lär du dig att älska att bli avvisad

Läs också: Han uppmanar oss till inre utveckling – så kan du börja

Behöver du råd eller stöd? Kontakta Akavia

Du som har en utmanade  arbetssituation kan kontakta Akavias rådgivning. Där finns erfarna förhandlare/ rådgivare som kan ge stöd och råd  om du har en ohållbar arbetssituation.