Så är ni förberedda om kriget kommer

”Många har sagt det före mig, men låt mig göra det med ämbetets kraft, mindre inlindat och med en osminkad tydlighet: Det kan bli krig i Sverige”. Så sade civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin (M) under den första dagen av Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen i början på januari 2024. Uttalandet ledde till många rubriker. Ministern hänvisar till att Sverige har haft fred i närmare 200 år och menar att vi inte längre kan vila i tron om att det tillståndet kommer att fortsätta; samhället måste förbereda sig på att landet kan drabbas av ett väpnat angrepp. Detta brukar kallas för totalförsvarsplanering. Men vad innebär det egentligen, vilka är det som berörs och hur går man tillväga? Om det handlar den nya boken Totalförsvar för chefer (Ekerlids Förlag), skriven av Freddy Jönsson Hanberg som är ordförande i Totalförsvarsstiftelsen, styrelseledamot i Sveriges Civilförsvarsförbund och ledare för NATO-övningen Nordic Pine.
– Det rådande omvärldsläget, att vi sedan 2022 har krig i vårt närområde, är en anledning till att jag skrev den här boken. Men mitt huvudsakliga motiv är att folk lyckas krångla till det här med totalförsvar i onödan. Det finns redan kunskap sedan decennier tillbaka; denna borde vi använda, säger Freddy Jönsson Hanberg.

Boken riktar sig till de högsta cheferna och deras ledningsgrupper inom såväl myndigheter som större privata företag och syftar till att hjälpa dessa att förstå hur totalförsvaret är uppbyggt, vilken roll de själva kan spela och hur de förbereder sig för en eventuell katastrof – både för samhällets skull och för att skydda sina egna intressen. För gemene man, som inte är insatt i försvarsterminologi, är det lätt att famla bland begreppen. Vad är det egentligen som menas med totalförsvar?
– Det finns en felaktig uppfattning om att totalförsvaret är en profession, precis som vård och hälsa är en professionsbaserad sektor bestående av sjuksköterskor och läkare. Många tänker att totalförsvaret är mer eller mindre synonymt med militären. Men militären håller inte på med civilförsvar i någon större utsträckning.
I totalförsvaret ingår både det militära försvaret och det civila försvaret. Och det civila försvaret består av samhället i stort: privatpersoner, företag och myndigheter. Förenklat kan man säga att totalförsvarsplanering är ungefär samma sak som krisberedskap. Men medan en kris kan innefatta såväl en miljökatastrof som en börskrasch, handlar totalförsvarsplanering om förberedelser för ett yttre angrepp, exempelvis krig.
– Har man i sin krisberedskap en plan för personalbortfall och hur man agerar om elen slås ut, men inte för hur man ska hantera situationen om en kryssningsrobot slår ner någonstans i samhället – då får man lägga till en plan för det senare för att vidga krisberedskapen till totalförsvarsberedskap.
För chefer på vilka företag och inom vilka organisationer är totalförsvaret en fråga att arbeta med?
– Det egentliga svaret är alla. Men de som är särskilt berörda är de som bedriver någon form av totalförsvarsviktig verksamhet. Det kan handla om allt från ett privat energibolag till företag i livsmedelsbranschen eller en fackförening. Min bok riktar sig till stora organisationer.

När Freddy Jönsson Hanberg är ute bland företag och föreläser om ämnet händer det inte sällan att han får höra chefer som säger: ”Vi har inget med totalförsvaret att göra”.
– Så hur vet man då om man berörs? Det finns inget riktigt svar på den frågan och däri ligger också problemet. Totalförsvaret bygger delvis på frivillighet och inte lagstadgat tvång. Myndigheter, regioner och kommuner berörs, men när det gäller näringslivet och resten av civilsamhället är deras skyldigheter otydliga.
Vilka incitament finns det för företag att ägna sig åt totalförsvarsplanering?
– Även om det inte finns några juridiska förpliktelser har företag och organisationer allt att vinna på att förbereda sig, inte minst av ekonomiska skäl. Det kan bli så att Sverige blir helt avskuret av ett krig. Då är det de som är bäst förberedda som har störst chans att fortsatt kunna hålla verksamheten igång. Vinnarna blir de som kan ställa om sin verksamhet och anpassa sig till de nya förutsättningarna.
Han nämner tre huvudpunkter som alla myndigheter, organisationer och företag bör ta ställning till inför en eventuell krissituation. Den första berör försörjningssituationen: Kommer vi att ha el och värme och kommer vi att ha mat och sjuvårdsförnödenheter? Den andra handlar om personalfrågan: Har vi folk som kan jobba dygnet runt om det behövs? Vem ska i så fall passa deras barn under tiden? Den tredje kretsar kring ledning och samarbete med andra: Hur får vi kontakt med omvärlden och vem leder oss? Vilka direktiv ska vi lyda under och i vilken mån kan vi fatta beslut på egen hand?
– Några av dessa frågor ställdes företag och myndigheter inför under pandemin. Men det rörde sig inte då om ett antagonistiskt angrepp; krig påverkar samhället i mycket större omfattning.

Hur bra företag och organisationer är på totalförsvarsplanering varierar kraftigt, upplever Freddy Jönsson Hanberg. Han lyfter fram Riksbanken som ett föredömligt exempel. De har sedan 2018 arbetat med att analysera hur verksamheten ska bedrivas vid höjd beredskap. Bland annat har de beslutat om att krigsplacera all tillsvidareanställd personal. Det innebär att de anställda är skyldiga att tjänstgöra om och när regeringen beslutar om höjd beredskap. Riksbanken beslutade även att förlägga sitt penningpolitiska möte i november på sitt lokalkontor i Jönköping. Syftet var att testa sin beredskap för att fatta penningpolitiska beslut på en annan plats än Stockholm.
– Riksbanken genomför även riskhanteringsövningar med sin personal, de har ett beredskapslager av olika förnödenheter, de har stress-testat sitt system och de har byggt upp ett samarbete med andra centralbanker runtom i världen. Det finns många andra myndigheter och företag som också ligger i framkant, men det finns även de som har mycket arbete kvar att göra.
Vad är ett möjligt scenario som skulle kunna komma att drabba merparten av landets företag och organisationer allvarligt om det blir krig i Sverige?
– Vi kan se två saker som händer redan idag. Det första är olika former av cyberangrepp. Alla verksamheter är beroende av sin data och har intresse av att skydda den. Men mellan varven är det någon hacker som ställer till det och företagen tappar kontrollen – vilket drabbade livsmedelskedjan Coop och Kalix kommun för något år sedan. Vi är ganska dåliga på cybersäkerhet i Sverige, vilket är ett elände. Den andra saken är ”fake news” i det ständiga flödet av information på nätet. Jag träffar ibland på kloka personer som har trillat in på någon märklig konspirationsteori. Cybersäkerhet och falska nyheter är två saker som redan drabbar Sverige och som kan bli ännu allvarligare om vi skulle hamna i krig.
Hur stor skulle du säga att den risken är?
– Jag tror att man ska undvika sannolikhetskalkyler. Men det som är farligt är att tänka att vi kan vänta med att bygga upp ett totalförsvar. Blir vi angripna är det redan för sent. Genom att förbereda sig signalerar man också till omvärlden att man har en viss förmåga – och då ökar tröskeln för att angripa.
Hur brådskande är det att ta tag i totalförsvarsplaneringen, om man inte redan har gjort det?
– Jag tänker att det räcker med att lyssna på civilförsvarsministerns tal under Rikskonferensen i Sälen för att konstatera att det bara är att sätta igång; det finns ingenting att vänta på.