Agilt ledarskap i en tid av förändringar

Ordet agil används på svenska i stort sett enbart för att beskriva arbetssätt eller ledarskap. Engelskans motsvarighet ”agile” betyder smidig eller rörlig, vilket delvis beskriver vad det handlar om.

– Jag skulle också kalla det för ett flexibelt och anpassningsbart ledarskap, säger Eva Norrman Brandt, ledarskapskonsult och författare till bland annat boken ”Transformativ förändring och agilt ledarskap”.

Agilt ledarskap och arbetssätt har sitt ursprung i it-branschen, där mjukvaruutveckling länge har använt sig av det man kallar agil projektledning. Men under det senaste decenniet har intresset för ett arbetssätt där man arbetar med tätare avstämningar och ett större mandat till medarbetare spridit sig till många andra verksamheter. 

– Detta beror på snabba förändringar i omvärlden där en verksamhet måste kunna ställa om snabbt till nya förutsättningar. Pandemin och andra kriser har ökat insikten att man behöver kunna anpassa sig till nya förutsättningar. 

Det går att tänka sig många slags förändringar som kan påverka verksamheten i ett företag eller en organisation. Det kan vara allt från marknadsförhållanden och kundbehov till nya regleringar och politiska händelser i omvärlden.

Det här kräver en förmåga att leda verksamheten till ett kontinuerligt experimenterande och lärande, vilket också är en del av agilt ledarskap.

Noggrann planering är värdefullt inom agilt ledarskap – precis som i andra ledarskapsstilar – men här handlar det om att se till de stora dragen, inte detaljerna. Med en sådan planering som bas ska verksamheten sedan snabbt kunna anpassas till förändringar. 

– För att det ska bli möjligt gäller det att uppmuntra självledarskap för såväl individer som team. Medarbetarna ska få stor frihet, och det är viktigt att undvika ett detaljstyrt ledarskap, säger Eva Norrman Brandt.

Det handlar också om att skapa engagemang, men inte genom ett traditionellt belöningssystem, utan istället genom en inre motivation hos medarbetarna. Det ska finnas förtroende och tillit såväl mellan chefer och medarbetare som medarbetarna sinsemellan. Medarbetarna ska ha möjlighet att vara med och bestämma, och de ska känna att de är delaktiga på allvar.

Det finns flera uppenbara fördelar med ett agilt ledarskap, konstaterar Eva Norrman Brandt.

– Till att börja med anpassningsförmågan, alltså att en agil ledare har förmågan att snabbt identifiera förändringar, anpassa strategier och fatta de beslut som behövs för att gynna organisationen.

Samtidigt är en annan viktig poäng att beslutsfattandet kan gå snabbare i och med att det fördelas ut i organisationen, och alltså inte enbart är en fråga för ledaren själv. Det minskar onödig byråkrati och förbättrar organisationens reaktionsförmåga.

Sedan kommer det ökade engagemanget hos medarbetarna innebära en större motivation, som i sin tur leder till bättre prestationer och resultat. Det agila ledarskapet präglas också av att man kontinuerligt experimenterar och lär av sina misstag, vilket skapar en miljö som gynnar innovation och nya idéer.

– Ytterligare en fördel är att ett agilt ledarskap gör det möjligt att hantera komplexitet av olika slag. En agil ledare kan förstå samband och se helheten, istället för att lägga tid och energi på enskilda delar, säger Eva Norrman Brandt.

Färdigheter som behövs

I ett agilt ledarskap krävs det allt från att hålla koll på omvärlden till att kontinuerligt arbeta med sin egen personliga utveckling.

Eva Norrman Brandt beskriver fyra färdighetsområden med olika förmågor som är extra värdefulla för en agil ledare:

Kontextförståelse

Du ska kunna reflektera kring både er egen bransch och på trendnivå i samhället. Det ger en förståelse för varför man behöver förändras och vad man behöver förändra.

Det gäller också att kunna arbeta med övergripande mål, det vill säga att titta brett på ett område – zooma ut – för att sedan bestämma sig för vad som skulle skapa mest nytta och värde att göra – zooma in.

Intressentförståelse

Det handlar om att tänka sig in i sina intressenters situation, förstå deras drivkrafter och behov. Den som är skicklig på att sätta sig in i andras perspektiv kan lättare anpassa sitt beteende gentemot intressenter.

Och det gäller att vara medveten om att för dig som chef är dina medarbetare väldigt viktiga intressenter.

Kreativ problemlösning

Det är inte många problem i dagens organisationer som är av enkel, linjär karaktär. Problemen kan snarare rubriceras som dilemman utan optimala lösningar.

Då behövs kritiskt tänkande, där du ifrågasätter tidigare antaganden och sanningar. Du ska sedan kunna använda din kreativitet för att skapa lösningar, något som kan tränas genom att regelbundet lyssna på och reflektera över andras lösningsförslag och idéer.

Personligt ledarskap

Att utveckla sitt personliga ledarskap är en viktig del i dagens arbetsliv, eftersom samarbetsförmågan får allt större betydelse. En avgörande aspekt är att kunna ta emot feedback, så att dina egna föreställningarna om hur du uppfattas och påverkar andra jämförs

med hur andra upplever dig.

Det handlar också om att du ska vara villig att försätta dig i nya situationer och pröva dig själv i en ny kontext eller i ett nytt sammanhang.

Källa: ”Transformativ förändring och agilt ledarskap” av Eva Norrman Brandt.