Många saknar kunskap och verktyg mot toxisk företagskultur

Orsakerna till utmattning och stressjukskrivning är ofta den emotionella påfrestningen, att aldrig känna sig tillräcklig, ha otydliga förväntningar på sig och känna brist på stöd och uppskattning från kollegor och chefer. 

Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa har ökat stadigt sedan 2010 och står i dag för närmare hälften av alla pågående sjukfall, enligt Försäkringskassan. Framför allt ökar sjukskrivningar på grund av stress – bland annat utmattningssyndrom – medan psykiska sjukdomar står för en liten och stabil del av sjukfrånvaron.

Under pandemin skedde dock ett trendbrott i ökningen; då sjönk sjukskrivningstalen på grund av stress, men tog fart igen när vi återvände fysiskt till våra arbetsplatser. Vad gäller att få bukt med den psykiska ohälsan på svenska arbetsplatser ser alltså prognosen dyster ut.

Två som jobbar för förändring är Ellinor Sätterqvist och Matilda Schmachtl, som tillsammans har grundat och driver Avskalat, ett företag som fokuserar på att utveckla företagskultur, ledarskap och det mänskliga i business.

– Att vi mår bra på jobbet är inte bara viktigt för vårt välbefinnande, det har även en positiv effekt på lönsamheten, säger Matilda Schmachtl, som är coach och terapeut och jobbar med team och företag som vill bli högpresterande och hållbara. Hon har även själv erfarenhet av utmattningssyndrom.

– Jag vill inte att någon ska behöva må så dåligt som jag gjorde. Jag kunde inte ta mig ur sängen, kunde inte minnas saker på samma sätt. Jag kände inte igen mig själv prestationsmässigt på närmare två år, berättar hon.

Ellinor Sätterqvist är utbildad terapeut och coach specialiserad inom ledarskap, har tidigare jobbat som chef i olika tillväxtbolag och har även grundat flera egna bolag:

– Jag har jobbat i giftiga företagskulturer och vet vad det gör med en människas mentala välmående, men det lönar sig inte heller ekonomiskt för företagen. Ingen ledare kan ju utveckla potentialen hos en människa eller en grupp i en sådan miljö. Om vi har medarbetare som mår dåligt och inte kan prestera på grund av företagskulturen har vi tappat vår viktigaste resurs. Det är ett enormt slöseri av potential och företagsekonomiskt korkat, säger hon och fortsätter:

– Jag tror inte att det är något företag som aktivt jobbar för en kass kultur, det är snarare resultatet av att vi låter saker ”bli som de blir”, inte följer upp beteenden som inte är okej, undviker obekväma och viktiga samtal och är otydliga med vad vi förväntar oss, och att ledningen inte förstår vilken skillnad det faktiskt gör; många blir positivt överraskade över resultatet av att jobba med kulturen.

– Det är inte något fluffigt projekt på sidan av, det är affärskritiskt och kommer påverka allt vi gör. Många företag vill bort från det toxiska företagsklimatet, men det saknas kunskap och verktyg för att förändra företagskulturen, konstaterar de.

– Det är ett arbete som måste göras på svenska arbetsplatser och därför driver vi frågan.

Varför blir då människor sjukskrivna i stressrelaterad ohälsa?

– Vi talar ofta om att det är för mycket att göra på jobbet, men det som verkligen skaver över tid är den emotionella påfrestningen,
att aldrig känna sig tillräcklig, ha otydliga förväntningar på sig och känna brist på stöd och uppskattning från kollegor och chefer, säger Matilda Schmachtl.

Brist på feedback när man gör något bra – eller dåligt – är också en vanlig stressfaktor som skapar en otrygg miljö, menar hon.

– När vi inte känner oss uppskattade eller trygga betalar vi inte bara med vårt välmående, utan förlorar även saker som kreativitet, problemlösning och innovation, något som inte bara är påfrestande för den enskilde medarbetaren, utan även får stora konsekvenser för företaget både vad gäller motivation och resultat. Därför bör frågan prioriteras på ledningsnivå.

Det är från ledningen företagskulturen kommer, konstaterar Matilda Schmachtl och Ellinor Sätterqvist, och förändrar led­ningen beteende sprider det sig i organisationen.

– Det är vanligt att ledningsgrupper tror att de inte behöver jobba med detta, och många saknar dessutom verktygen för hur man har den här typen av samtal. När vi pratar om det mänskliga i business kommer vi att behöva vara sårbara och modiga, säger Ellinor Sätterqvist.

Matilda Schmachtl håller med:
– Misstaget många ledare gör är att tro att de behöver lämna vilka de är och vad de känner hemma, men känslor är inget vi kan välja att ha, vi kan bara välja hur vi vill hantera dem. När vi inte har en strategi för känslohantering är det vanligt att känslorna till slut pyser ut och går ut över någon i närheten.

Få svenska företag har dock en rimlig plan för hur man kommunicerar med varandra och hur samarbetet ska fungera.

– Vi har från början inte fått lära oss hur vi kommunicerar öppet och ärligt, och efter pandemin har det blivit ännu lättare att undvika tuffa snack. Man hörs via Teams och chattar. Det är svårt att den vägen säga att ”det här känns inte bra”, säger Ellinor Sätterqvist.

Arbetsmarknaden har också förändrats. Från en tid då man gick till ett tämligen oföränderligt arbete varje dag och ganska ofta till samma arbetsplats livet ut, till dagens arbetsmarknad som i allt högre grad kännetecknas av tillväxtbolag och techsatsningar.

– Det är vanligt med en så kallad brandsläckarkultur. Det innebär att vi bara fokuserar på det som är bråttom och inte det som är viktigt, som att prata om hur vi ska arbeta tillsammans och hållbart över tid, säger Matilda Schmachtl.

Medan orsaken till den emotionella stressen i själva verket ofta beror på brist på kommunikation och psykologisk trygghet, försöker vi lösa situationen genom praktiska lösningar: att jobba ännu mer.

– Men det hjälper inte så länge det inte finns en plan för att ta hand om relationerna på jobbet. Företagskulturen är relationerna, hur vi behandlar varandra. Klarar vi att bygga stärkande relationer och ett sätt att hantera känslor, kan vi bygga team som litar på varandra och vi skapar mer lönsamma och högpresterande bolag, säger Matilda Schmachtl.

Första steget till att börja värna om sin företagskultur är enkelt, menar de: avsätt tid för samtal i kalendern.

– Och var konkret i samtalen: Vad förväntar vi oss av varandra här? Vad innebär det att vi säger att vi har ”teamwork” här? Många bolag har fina företagsvärderingar, men det är mest något som står skrivet på hemsidan eller på kaffekoppar, sällan något det finns en plan för, säger Ellinor Sätterqvist.

Steg två är att se till att alla förstår vad värderingarna innebär och att det finns konsekvenser om man inte följer dem.

– Att vara en del av ett team kan till exempel innebära att man hjälper till om någon ber om hjälp, att man hälsar på varandra på morgonen och att man inte sitter och fipplar med sin telefon på mötena.

Nästa steg till förändring är att ta in en mental coach till ledarna på arbetsplatsen.

– Om jag är ekonom och ska bli chef får jag oftast två dagars chefsutbildning, men att vara chef är en jättestor del av jobbet och jag är fortfarande bäst på ekonomi – inte på att vara chef. Där uppstår en stor kunskapslucka. Att ha regelbunden kontakt med en coach innebär en chans att utvecklas över tid, säger Ellinor Sätterqvist.

Ansvaret för psykisk hälsa på arbetsplatsen ligger dock även på medarbetarna, konstaterar de.

– Bara för att företagskulturen inte är ditt fel, innebär det inte att du inte har ett ansvar, säger Matilda Schmachtl och fortsätter:

– Som individ är du ansvarig för att sätta gränser, att ta ärliga och modiga konversationer med kollegor och chefer, att jobba rimliga tider, att inte ösa på med uppgifter utanför din arbetsbeskrivning och att du till slut säger upp dig om situationen är ohållbar.

Det finns dock hopp om bättre mående i framtiden. Allt fler företag har lyft upp välmående på jobbet på sina agendor:

– Vi är just nu mitt i ett stort skifte. Även om siffrorna ser dystra ut ser vi ett ökande intresse från både företag och privatpersoner. Man vill lära sig och bli bättre. Det finns en helt annan medvetenhet om problematiken och många bolag vill förändras och bli bättre, säger Matilda Schmachtl.

Läs också: Så hanterar du en toxisk chef

Läs också: Dålig psykosocial arbetsmiljö – några exempel

Läs också: Phubbing är när mobilen går före kollegorna